Historik om Målilla-Gårdveda Hembygdsförening
Se årtalshistorik här

Den 15 juli 1943 samlades ett antal hembygdsintresserade personer och valde en interimsstyrelse. Därmed var Målilla- Gårdveda Hembygdsförening bildad. Den 17 September samma år antogs stadgarna och valdes en styrelse bestående av: Ordf. Oscar Rosén. Övriga, som konstituerade sig vid ett senare styrelsemöte var, Heimer Teurnberg, Eric Danielsson, T Milton, Ulla Johansson, Axel Karlsson och Erik Malm från Målilla samt Ernfrid Pettersson, Tage Karlsson och B.A. Svensson från Gårdveda. Medlemsavgiften fastställdes till 2;-/år. Att inflationen var låg kan man förstå eftersom avgiften inte höjdes på 20 år.
Så långt var allt väl, men det var något som fattades.
Vad då? Jo en hembygdspark och något att fylla den med. Styrelsen och andra medlemmar var suveräna på att tigga gamla saker och även stugor. Men var skulle parken ligga? Frågan ältades i 3 år. Ett mycket tilltalande förslag var att placera den mellan ”Lasseberg” och järnvägen. Det var tydligen hårda bud med markägaren, för då kontraktet skulle skrivas under, så backade styrelsen ur. Ett område söder om Målilla Sjukhus, dåvarande Målilla Sanatorium, diskuterades livligt. Även så ett annat intill Emån i Emmenäs, men inget var så där perfekt. Under tiden hade bl.a. Målilla Garveri inköpts för 100;- exkl. plåttaket. Garveriet revs ned och lagrades i väntan på sin nya plats. En fin loftbod från 1600-talet, befintlig i Hammarsebo, mottogs tacksamt som gåva. Styrelsen stöttades med goda råd av sakkunniga doktor Harald Stale från Gamleby.

1946 hittade styrelsen äntligen idealplatsen för en hembygdspark. En kuperad, ganska stenrik skogsdunge mellan Målilla och Emmenäs. Ett mycket vackert område på 1,4 hektar.
Nu aktiverades alla snickarkunniga medlemmar och under åren 1947-50 kom inte mindre än 7 byggnader på plats: Målilla garveri, en gammal 2-våningsbyggnad, en liten stuga, en ladugård, en bastu för linberedning och ett dass.
Den 13 juni 1948 invigdes Hembygdsparken med vederbörlig pompa och ståt. (Bilder)
Invigningstalet hölls av riksdagsman Erik Andersson, Målilla. Lektor Paul Ekselius föredrog en historik om Målilla. För övrigt en myckenhet av sång och musik.

Hembygdsfester hölls nu regelbundet varje år. I ett protokoll från 1950 står att läsa om en fest ”Henning Broms demonstrerade en apparat, som tilldrog sig ett stort intresse. Där kunde allmänheten höra sin egen röst.”
Bandspelaren var inte var mans egendom på den tiden.
För att fira Hembygdsföreningens 45-årsdag 1988, ordnade föreningen med en hantverksvecka i juli månad. Då var det fullt pådrag. Folk bodde i stugorna och olika hantverk visades. En träskomakare visade sitt hantverk, några gjorde en gärdesgård, med ett par oxar demonstrerades det hur de kunde gå framför en plog, linberedning visades och naturligtvis var spånhyveln igång, dragen av en råoljemotor, växtfärgning av garn mm. En hel del djur fanns där, som gäss, getter, kaniner och höns. Ponnyridning för de yngre besökarna.
Julmarknaden hölls i mitten av december månad. Ett 25-tal försäljare av främst hantverksprodukter, lockade ett drygt 1000-tal besökare varje år. Avslutningen på kvällen skedde med ett besök av ortens Lucia, som kom ridande med sina tärnor.

Stugorna har tidsenlig inredning. Gamla bruksföremål var utställda i montrar.
Otroligt många gamla ting har samlats under årens lopp. Bl.a. en stor vapensamling, hästvagnar och seldon, en 40 meter lång gran, vandringströskverk och spånhyvel. Bland de mindre skrymmande sakerna kan nämnas en samling pressklipp om händelser i Målilla från 20-talet och fram till 60-talet, en samling fotografier ända från 1850-talet fram till våra dagar, bandinspelning där äldre personer berättar hur det var i deras barndom och hembygdsfilmer från 40-talet och framåt.
För närvarande finns det 19 gamla byggnader inom parkområdet och 7 utanför, men under föreningens vård.
Vi skall med tacksamhet tänka på alla som har lagt och fortfarande lägger ned massor av oavlönade arbetstimmar för att bevara den miljö vari våra förfäder levde.
Under den närmaste framtiden tänker föreningen satsa på två stora projekt. Det är ett motormuseum och ett brandkårsmuseum. Motormuseet har redan fått en god start genom en donation från Calmoverken, genom familjen Alm i Målilla. Det är gamla rariteter ur produktionen under åren. Gåvan innefattar råoljemotorer, bl.a. den första tillverkade från 1907, fotogen och dieselmotorer samt en byggnad att förvara och visa motorerna i.
Brandkårsmuseet har också fått en bra start med en brandbil, Ford 1930 och en brandjeep från år 1947. Insamling av brandredskap är på gång. Alla motorer och bilar är i funktionsdugligt skick.

Målilla-Gårdveda Hembygdspark är alla gånger värt ett besök och Hembygdsföreningen hälsar alla intresserade från när och fjärran VÄLKOMNA.